Artist´s books

Böcker är objekt. Böcker bär man med sig. Att bläddra i en bok är en upplevelse för alla sinnen; syn, hörsel, lukt och känsel. Böcker går man gärna i närkamp med och de kräver att man tar sig tid. Böcker har oftast också en struktur med en inbyggd tidsdimension; en uppbyggnad som manar till seriellt tänkande och till en konst som bygger på narrativ i någon bemärkelse. Allt detta är oerhört inspirerande att förhålla sig till som bildkonstnär – det innebär begränsningar, men också spännande möjligheter.

”Rumsliggare” av Lina Nordenström, 2006
Böcker är objekt. Böcker bär man med sig. Att bläddra i en bok är en upplevelse för alla  sinnen; syn, hörsel, lukt och känsel. Böcker går man gärna i närkamp med och de kräver att man tar sig tid. Böcker har oftast också en struktur med en inbyggd tidsdimension; en uppbyggnad som manar till seriellt tänkande och till en konst som bygger på narrativ i någon bemärkelse. Allt detta är oerhört inspirerande att förhålla sig till som bildkonstnär – det innebär begränsningar, men också spännande möjligheter.  ”Rumsliggare” av Lina Nordenström, 2006
För en bildkonstnär är materialiteten en självklar aspekt av det konstnärliga uttrycket; att formge det fysiska materialet är att ge verket ett innehåll – även när man arbetar i bokform. För bildkonstnären är också egen produktion något som vi är vana vid. Det är till och med ofta en viktig del av verkets tillblivelse, den konstnärliga processen.

Ron King, som driver förlaget Circle Press, har gjort bilderna i den här boken, som tillkommit i nära samarbete med Keith Please, som har skrivit dikten. Ron har också handsatt texten och tryckt både bild och text.
För en bildkonstnär är materialiteten en självklar aspekt av det konstnärliga uttrycket; att formge det fysiska materialet är att ge verket ett innehåll – även när man arbetar i bokform. För bildkonstnären är också egen produktion något som vi är vana vid. Det är till och med  ofta en viktig del av verkets tillblivelse, den konstnärliga processen. Ron King, som driver förlaget Circle Press, har gjort bilderna i den här boken, som tillkommit i nära samarbete med Keith Please, som har skrivit dikten. Ron har också handsatt texten och tryckt både bild och text.
Allt detta är aspekter som är långt ifrån självklara när det gäller traditionell bokutgivning. Böcker är normalt resultatet av en arbetsprocess som bygger på en lång kedja av olika professioner: författare, illustratör, formgivare, förläggare och tryckare. Så är det inte med artists books. Där är alla aspekter av boken resultatet av konstnärens egna val och överväganden; det är helheten som skapar verket.Böcker distribueras också i allmänhet via konsthandeln. Inte heller det gäller för artists books. Men konst i bokform passar inte heller självklart in i gallerivärlden. Det är en konstform som måste etablera nya kanaler, för att nå ut och för att tas på allvar.

”Nattens bibliotek”, installation av Jöran Österman på Grafiktriennalen, Uppsala Konstmuseum 2015.
Allt detta är aspekter som är långt ifrån självklara när det gäller traditionell bokutgivning. Böcker är normalt resultatet av en arbetsprocess som bygger på en lång kedja av olika professioner: författare, illustratör, formgivare, förläggare och tryckare. Så är det inte med artists books. Där är alla aspekter av boken resultatet av konstnärens egna val och överväganden; det är helheten som skapar verket.
Böcker distribueras också i allmänhet via konsthandeln. Inte heller det gäller för artists books. Men konst i bokform passar inte heller självklart in i gallerivärlden. Det är en konstform som måste etablera nya kanaler, för att nå ut och för att tas på allvar.”Nattens bibliotek”, installation av Jöran Österman på Grafiktriennalen, Uppsala Konstmuseum 2015.
Boken är också en av de starkaste symbolerna för vår moderna civilisation. Bokens historia är en historia om teknisk utveckling och samhällsförändringar, inte minst med politiska och sociala förtecken – en historia om folkbildning och yttrandefrihet. Boken betraktas kanske fortfarande främst som en behållare av information och som en distributionsform, även om det idag finns många andra betydligt effektivare sätt att sprida information, men med tiden har den digitala utvecklingen gjort att bokens egenskaper som objekt har blivit alltmer påtagliga även när det gäller traditionell bokutgivning. Allt oftare ser man exempel på grafisk formgivning där bokens materialitet framhävs. Boken som objekt. Att språkmaterialistiska strömningar är starka inom poesin är också ett tidsfenomen. Det växande intresset för att arbeta i bokform bland bildkonstnärer på 2000-talet ligger helt i linje med den utvecklingen. Mångfalden av uttryck och tekniker inom det här området är idag häpnadsväckande. Allt ifrån klammerhäftade digitalt printade fanzines till handbundna böcker i begränsad upplaga, eller rent av unika objekt sida vid sida med print-on-demand-publikationer, går att hitta på dagens mässor. Vill man orientera sig i den flora av bokmässor med olika inriktning som finns, är Bookarts Newsletter, som publiceras på nätet av UWE (University West of England) i Bristol, en fantastisk informationskälla.

Artists books är ett begrepp, vars definition ofta har varit föremål för långa och tröttsamma diskussioner, som snarare begränsar än öppnar upp perspektiven. Så är det fortfarande. Genrens historia har skrivits om på många olika sätt. Vissa hävdar med bestämdhet att begreppet artists books hör 60-70-talet till, medan andra pekar på rötter från början av förra seklet – rötter som har betydelse för konstnärer som arbetar i bokform även i dag. Idag finns en flora av särskiljande begrepp, såsom livres d’artistes, bookarts, book related art, book objects, independent publishing, fine print design, private press – för att inte tala om konstnärsböcker – vilket kanske mest speglar det faktum att detta är ett område som har förändrats dramatiskt på kort tid och är i snabb utveckling. Differentieringen är ett starkt tecken på det.

I botten en faksimil av ”Book of Kells” från 800-talet. Ovanpå ligger två uppslagna böcker av Lina Nordenström från 1992.
Boken är också en av de starkaste symbolerna för vår moderna civilisation. Bokens historia är en historia om teknisk utveckling och samhällsförändringar, inte minst med politiska och sociala förtecken – en historia om folkbildning och yttrandefrihet. Boken betraktas kanske fortfarande främst som en behållare av information och som en distributionsform, även om det idag finns många andra betydligt effektivare sätt att sprida information, men med tiden har den digitala utvecklingen gjort att bokens egenskaper som objekt har blivit alltmer påtagliga även när det gäller traditionell bokutgivning. Allt oftare ser man exempel på grafisk formgivning där bokens materialitet framhävs. Boken som objekt. Att språkmaterialistiska strömningar är starka inom poesin är också ett tidsfenomen. Det växande intresset för att arbeta i bokform bland bildkonstnärer på 2000-talet ligger helt i linje med den utvecklingen. Mångfalden av uttryck och tekniker inom det här området är idag häpnadsväckande. Allt ifrån klammerhäftade digitalt printade fanzines till handbundna böcker i begränsad upplaga, eller rent av unika objekt sida vid sida med print-on-demand-publikationer, går att hitta på dagens mässor. Vill man orientera sig i den flora av bokmässor med olika inriktning som finns, är Bookarts Newsletter, som publiceras på nätet av UWE (University West of England) i Bristol, en fantastisk informationskälla. Artists books är ett begrepp, vars definition ofta har varit föremål för långa och tröttsamma diskussioner, som snarare begränsar än öppnar upp perspektiven. Så är det fortfarande. Genrens historia har skrivits om på många olika sätt. Vissa hävdar med bestämdhet att begreppet artists books hör 60-70-talet till, medan andra pekar på rötter från början av förra seklet – rötter som har betydelse för konstnärer som arbetar i bokform även i dag. Idag finns en flora av särskiljande begrepp, såsom livres d’artistes, bookarts, book related art, book objects, independent publishing, fine print design, private press – för att inte tala om konstnärsböcker – vilket kanske mest speglar det faktum att detta är ett område som har förändrats dramatiskt på kort tid och är i snabb utveckling. Differentieringen är ett starkt tecken på det.I botten en faksimil av ”Book of Kells” från 800-talet. Ovanpå ligger två uppslagna böcker av Lina Nordenström från 1992.
För en bildkonstnär med erfarenhet av att arbeta med grafik ligger boken som format väldigt nära till hands. De flesta tekniker vi har att arbeta med har ju historiskt sett utvecklats inom den kommersiella tryckeribranschen, i syfte att rationellt och ekonomiskt kunna framställa trycksaker. Vår praktik är alltså intimt förknippad med bokens historia, likaväl som med konsthistorien, oavsett om vi väljer att arbeta i bokform eller inte. Konstnärer har i alla tider följt och förhållit sig till den tekniska utvecklingen – gamla såväl som nya tekniker har vidareutvecklats, genom att konstnärer hittat nya och okonventionella sätt att använda dem på. Bokens storhetstid som samhällsomstörtande informationskanal må vara förbi, men inom konsten får boken en ny roll och funktion i samtiden.

Det digitala informationsflödet är momentant och oöverskådligt, det är ett pågående samtal under ständig förändring. Det är till sin karaktär tillfälligt och undflyende. Böcker är objekt. Böcker bär man med sig. Att bläddra i en bok är en upplevelse för alla sinnen; syn, hörsel, lukt och känsel. Genom boken får upplevelsen av tid kropp. Den är inte bara ”materiell”, den är också något bestående – ett objekt i samtiden, som samtidigt bottnar i en lång och oerhört central del av vår kulturhistoria.


länkar:
www.grafikverkstan.se
www.bookarts.uwe.ac.uk/banl...
www.londonbookarts.org
www.kaleideditions.com