kvalitetsutskrifter

Högkvalitativa utskrifter
En resumé
I slutet av 1980-talet började de digitala teknikerna komma till Sverige, om än i blygsam skala. Det som fanns att tillgå var med dagens mått mätt närmast skrattretande enkelt. Hårddiskar på 100 mb eller disketter på 1,2 mb. De första bildskärmarna visade text och enklare bilder i svartvitt. Var man på den tiden sugen på att arbeta med bilder digitalt så fanns det möjligheter, men det kostade därefter.
Under 1990-talets första hälft hände det ganska mycket inom den digitala världen. Bildskärmar med färg, datorer med kraftigare processorer som kunde hantera tyngre filer och skrivare som kunde skriva ut bilder som såg helt OK ut. Allt fortfarande mycket dyrt förstås.

I mitten av 1990-talet släppte Epson en bläckstråleskrivare som kunde skriva ut bilder i fotokvalitet. Tyvärr var bläcket riktigt uselt. Lät man utskriften utsättas för solljus, bleknade färgerna bort på några dagar. Alltså inget för den som längtade att "få ut" sina bilder från datorn. Det fanns också andra skrivartekniker utöver bläckstråleskrivarna. Xerox hade sin Solid-ink teknik och den första skrivaren med den tekniken släpptes 1991. Till skillnad från bläckutskrifterna hade den tekniken en mycket bättre hållbarhet, och även utskrifter från laserskrivarna var bättre ur hållbarhetssynpunkt.
Vad som gjort bläckstråletekniken stor är dels det förhållandevis låga priset för skrivarna samt för den höga kvalitén på utskrifterna.

Bild: Jan Dahlqvist, ”Flygfärdig”, digigrafi, utskriven på Epsonskrivare med pigmentbläck, 2000, 24,5 x 38.8 cm
Högkvalitativa utskrifterEn resuméI slutet av 1980-talet började de digitala teknikerna komma till Sverige, om än i blygsam skala. Det som fanns att tillgå var med dagens mått mätt närmast skrattretande enkelt. Hårddiskar på 100 mb eller disketter på 1,2 mb. De första bildskärmarna visade text och enklare bilder i svartvitt. Var man på den tiden sugen på att arbeta med bilder digitalt så fanns det möjligheter, men det kostade därefter.Under 1990-talets första hälft hände det ganska mycket inom den digitala världen. Bildskärmar med färg, datorer med kraftigare processorer som kunde hantera tyngre filer och skrivare som kunde skriva ut bilder som såg helt OK ut. Allt fortfarande mycket dyrt förstås.I mitten av 1990-talet släppte Epson en bläckstråleskrivare som kunde skriva ut bilder i fotokvalitet. Tyvärr var bläcket riktigt uselt. Lät man utskriften utsättas för solljus, bleknade färgerna bort på några dagar. Alltså inget för den som längtade att "få ut" sina bilder från datorn. Det fanns också andra skrivartekniker utöver bläckstråleskrivarna. Xerox hade sin Solid-ink teknik och den första skrivaren med den tekniken släpptes 1991. Till skillnad från bläckutskrifterna hade den tekniken en mycket bättre hållbarhet, och även utskrifter från laserskrivarna var bättre ur hållbarhetssynpunkt.Vad som gjort bläckstråletekniken stor är dels det förhållandevis låga priset för skrivarna samt för den höga kvalitén på utskrifterna.Bild: Jan Dahlqvist, ”Flygfärdig”, digigrafi, utskriven på Epsonskrivare med pigmentbläck, 2000, 24,5 x 38.8 cm
Efter hand som konsumenterna alltmer efterfrågade bättre färg- och ljusäkthet på sina utskrifter kom de första så kallade pigmentbläcken som kunde garantera en långt mycket bättre hållbarhet. Några av de första tillverkarna gjorde piratbläckpatroner till flera olika skrivarfabrikat eftersom Epson, Canon, HP och andra tillverkare inte lyckats få fram eller förstått den potentiella efterfrågan på sådant bläck.
Numer har varenda skrivartillverkare av rang bläck med lång hållbarhet och skrivarnas utskriftskvalitet har avsevärt förbättrats.

Nackdelar finns alltid när man jämför och för bläckstråleskrivarnas del handlar det om priset på bläckpatronerna. 14 ml. vilket var en vanlig mängd bläck i hemmaskrivarnas patroner räckte inte långt och en lika stor patron med pigmentbläck kostade 200–250:-/st. Och med sju olika färger i skrivaren kunde ett patronbyte kosta motsvarande 1/3-del av vad skrivaren kostade i inköp.

Hade man pengar kunde man investera i en storformatsskrivare och då få betydligt större färgpatroner, men de kostade ju som sagt mycket mer och var i första hand avsedda för företag som skulle producera större volymer.
Det kommer antagligen att fortsatt vara så framöver att bläckpatroner med pigmentbläck kommer kosta relativt mycket.
Dock kan man konstatera att dagens marknad erbjuder flera bra skrivare som man med gott samvete kan skriva ut bilder på och sälja utan att vara orolig för att färgerna skall blekna eller förändras.
Skall nedan försöka beskriva en del av alla de begrepp som använts och används inom området utskrifter av konstbilder.

Giclée fine art print
Uttrycket Giclée har hämtats från det franska ordet gicler som betyder spruta eller spreja och är helt enkelt en beskrivning av hur bläck appliceras på papper. Det är alltså inte så att en Giclée Fine Art print är utskriven på en viss skrivare eller ett visst specifikt papper, utan är snarare en övergripande benämning på en utskrift som gjorts med arkivbeständigt pigmentbläck på ett åldersbeständigt papper av hög kvalitet. Termen kom till för att särskilja utskrifter från den tidigare relativt vanliga Irisutskriften (mer om den tekniken nedan) som inte hade arkivbeständigt bläck.

Irisutskrift
Är en utskrift som skapats på en skrivare från det amerikansk-israeliska företaget Scitex. Dessa utskrifter som hade god färgåtergivning togs i huvudsak fram för att skapa digitala provtryck inför offsettryckning.

Digigrafi
Uttrycket Digigrafi har undertecknad redaktör myntat och jag började använda begreppet år 2000. År 2003 tog skrivarföretaget Epson patent på den engelska översättningen Digigraphie (www.digigraphie.com/digigra... lanserade det som en utskrift gjord på deras skrivare med pigmentbläck.

När jag började ställa ut mina digitala bilder/utskrifter hade jag svårt för att hitta en lämplig benämning på tekniken. Bland konstnärer har en mängd olika benämningar använts, till exempel: Digital bild, Datagrafik, Datorgenererad bild. Inget av dessa kändes relevant för mig.

Jag arbetade under många år med traditionella grafiska tekniker som litografi, etsning och serigrafi. Litografi, som ursprungligen utfördes på sten, kommer av grekiskans Lithos=sten. Serigrafi, kommer av grekiskans ord seri för silke. Som en konsekvens av detta, hur man tidigare benämnt grafiska tekniker utifrån materialet man använde, ville jag hitta en benämning som passade in i denna tradition. Det första dök upp i mitt huvud var Digigrafi, som dels placerar in tekniken i ett sammanhang av reproducerande tekniker med slutändelsen -grafi och dels berättar om vilket medium bilden är skapad i, digi, som förkortning av digital. Enligt min benämning var det också självklart att pigmentbläck och ett högkvalitativt papper användes.

Bild. Jan Dahlqvist, ”Lägerplats”, digigrafi, 1997, 13 x 15 cm, utskriven på Epsonskrivare med pigmentbläck
Efter hand som konsumenterna alltmer efterfrågade bättre färg- och ljusäkthet på sina utskrifter kom de första så kallade pigmentbläcken som kunde garantera en långt mycket bättre hållbarhet. Några av de första tillverkarna gjorde piratbläckpatroner till flera olika skrivarfabrikat eftersom Epson, Canon, HP och andra tillverkare inte lyckats få fram eller förstått den potentiella efterfrågan på sådant bläck.Numer har varenda skrivartillverkare av rang bläck med lång hållbarhet och skrivarnas utskriftskvalitet har avsevärt förbättrats.Nackdelar finns alltid när man jämför och för bläckstråleskrivarnas del handlar det om priset på bläckpatronerna. 14 ml. vilket var en vanlig mängd bläck i hemmaskrivarnas patroner räckte inte långt och en lika stor patron med pigmentbläck kostade 200–250:-/st. Och med sju olika färger i skrivaren kunde ett patronbyte kosta motsvarande 1/3-del av vad skrivaren kostade i inköp.Hade man pengar kunde man investera i en storformatsskrivare och då få betydligt större färgpatroner, men de kostade ju som sagt mycket mer och var i första hand avsedda för företag som skulle producera större volymer.Det kommer antagligen att fortsatt vara så framöver att bläckpatroner med pigmentbläck kommer kosta relativt mycket.Dock kan man konstatera att dagens marknad erbjuder flera bra skrivare som man med gott samvete kan skriva ut bilder på och sälja utan att vara orolig för att färgerna skall blekna eller förändras.Skall nedan försöka beskriva en del av alla de begrepp som använts och används inom området utskrifter av konstbilder.Giclée fine art printUttrycket Giclée har hämtats från det franska ordet gicler som betyder spruta eller spreja och är helt enkelt en beskrivning av hur bläck appliceras på papper. Det är alltså inte så att en Giclée Fine Art print är utskriven på en viss skrivare eller ett visst specifikt papper, utan är snarare en övergripande benämning på en utskrift som gjorts med arkivbeständigt pigmentbläck på ett åldersbeständigt papper av hög kvalitet. 
Termen kom till för att särskilja utskrifter från den tidigare relativt vanliga Irisutskriften (mer om den tekniken nedan) som inte hade arkivbeständigt bläck.IrisutskriftÄr en utskrift som skapats på en skrivare från det amerikansk-israeliska företaget Scitex. Dessa utskrifter som hade god färgåtergivning togs i huvudsak fram för att skapa digitala provtryck inför offsettryckning.Digigrafi Uttrycket Digigrafi har undertecknad redaktör myntat och jag började använda begreppet år 2000. År 2003 tog skrivarföretaget Epson patent på den engelska översättningen Digigraphie (http://www.digigraphie.com/digigraphie-explained/index.htm)och lanserade det som en utskrift gjord på deras skrivare med pigmentbläck.

När jag började ställa ut mina digitala bilder/utskrifter hade jag svårt för att hitta en lämplig benämning på tekniken. Bland konstnärer har en mängd olika benämningar använts, till exempel: Digital bild, Datagrafik, Datorgenererad bild. Inget av dessa kändes relevant för mig.Jag arbetade under många år med traditionella grafiska tekniker som litografi, etsning och serigrafi. Litografi, som ursprungligen utfördes på sten, kommer av grekiskans Lithos=sten. Serigrafi, kommer av grekiskans ord seri för silke. Som en konsekvens av detta, hur man tidigare benämnt grafiska tekniker utifrån materialet man använde, ville jag hitta en benämning som passade in i denna tradition. Det första dök upp i mitt huvud var Digigrafi, som dels placerar in tekniken i ett sammanhang av reproducerande tekniker med slutändelsen -grafi och dels berättar om vilket medium bilden är skapad i, digi, som förkortning av digital. Enligt min benämning var det också självklart att pigmentbläck och ett högkvalitativt papper användes.Bild. Jan Dahlqvist, ”Lägerplats”, digigrafi, 1997, 13 x 15 cm, utskriven på Epsonskrivare med pigmentbläck
Kvalitetsutskrift
Får väl betecknas som ett begrepp som egentligen inte berättar hur utskriften är gjord och har säkert använts för utskrifter gjorda med både ”vanligt” bläck och pigmentbläck.

Fine art print/Konsttryck
Ett begrepp som används för utskrifter på finare  papper och i de flesta fall med arkivbeständigt pigmentbläck.

Pigmentutskrift
Utskrift från skrivare med arkivbeständigt pigmentbläck.

Vaxutskrift/Solid ink
En utskriftsteknik från 1991som används i skrivare från företaget Xerox. Tekniken bygger på pigment som smälts samman till en slags vaxstavar som vid utskrift smälts och sprutas ut över papperet. Tekniken är mycket mer miljövänlig än exempelvis laserutskrifter som genererar mer avfall. Utvecklingen av denna skrivarteknik berodde även i hög grad på företagen och konsumenternas krav på billigare utskrifter och Xerox kunde tidigt erbjuda färgutskrifter till samma kostnad som en svartvit laserutskrift. Solid Ink-utskrifterna visade sig dessutom ha en riktigt bra hållbarhet mot färgförändingar över tid, kanske på grund av sitt något tjockare färgskikt, jämfört med  laser- och bläckstråleutskrifter. Dessutom är skrivarna inte  lika känsliga för typ av papper, utan kunde skriva ut exempelvis på ett mer grängat papper.

Frågan om original kontra reproduktion  
När man definierar originalgrafik sägs att bilden som man skapat på någon form av tryckplatta, sten, film, screenram etc. skall vara unikt skapad för det ändamålet. Det är vanligt förekommande att man scannar in eller fotograferar en befintlig målning, teckning eller dyligt och sedan skriver ut den och gör en numrerad upplaga av den. Det är inget olagligt i detta, men definitionsmässigt anser jag att det då är en reproduktion och således bör detta uppges. 
Jag anser att man som princip även bör tillämpa definitionen om originalgrafik även när man gör digigrafier, giclee, Fine art prints eller vad man nu väljer att kalla sina konstutskrifter.
Att signera och skriva trycknummer/upplaga på det som per definition är en reproduktion menar jag är en form av vilseledande marknadsföring för att få en köpare att tro att det handlar om en unik bild i en begränsad upplaga.

Datagrafik
Ett begrepp som kommit att mer betyda hur man visualiserar processer, skeende etc. på en bildskärm eller via projektor, medelst diagram, tabeller etc. snarare än digitalt utskrivna konstbilder.
Datorgenererad bildEtt begrepp som berättar att bilden skapats i- eller med hjälp av en dator.

Skrivare
Bläckstråleskrivare med ljus- och åldersbeständigt bläck för hemmaanvändaren finns i storlekarna A4, A3, A3+ och A2 och tillverkas av de stora skrivarföretagen Canon, HP, Epson. För att garantera rätt utskrifter kräver så gott som alla tillverkare att man använder deras originalpatroner.

Skrivarpapper
Ofta rekommenderar tillverkarna sitt egna pappersmärke och det finns en mängd varianter av papper för olika ändamål, från enkelt blankt fotopapper till varm- och kallpressat bomullspapper. Även pappersföretaget Hahnemühle (www.hahnemuehle.com/en/digi...) som de flesta grafiker känner igen tillverkar också skrivarpapper. Det viktiga när det gäller papper är att använda ett syrafritt papper av god kvalitet vid utskrift av konstbilder och att pappret stämmer överens med ens intentioner för bilden.

Välkommen att komma med tips och idéer för kompletterande innehåll under denna rubrik.Mejla i så fall till jan(at)dahlqvist.org
Jan Dahlqvist, december 2015