Högtryck

I begynnelsen var himmel och jord, sten, lera, trä och ben. Så småningom uppstod människan och började nyttja jord, sten, lera, trä och ben.
Hon hamrade och karvade och knackade. Knådade och bröt, ristade och bankade. Jag tror att människan tidigt, medan språket ännu mest var läten och kanske toner, började göra bilder och enkla tecken. Bevarat finns grottmålningar och klippristningar. Och så snart hon började knåda leran till krukor och burkar så började hon också utsmycka dessa med ristade och stämplade bilder. Säkert har hon också stämlat avtryck på hudar och stockar och annat med växtsaft och blod och andra färgämnen. Stämplarna är grafikens föregångare, de är tidiga högtryck. Från att stämpla med avbrutna kvistar, stenbitar och benknotor var inte steget långt till att karva in tecken som sedan kunde användas att stämpla med.

Diamond Sutra av Wang Jie 868 e.Kr
I begynnelsen var himmel och jord, sten, lera, trä och ben. Så småningom uppstod människan och började nyttja jord, sten, lera, trä och ben.Hon hamrade och karvade och knackade. Knådade och bröt, ristade och bankade. Jag tror att människan tidigt, medan språket ännu mest var läten och kanske toner, började göra bilder och enkla tecken. Bevarat finns grottmålningar och klippristningar. Och så snart hon började knåda leran till krukor och burkar så började hon också utsmycka dessa med ristade och stämplade bilder. Säkert har hon också stämlat avtryck på hudar och stockar och annat med växtsaft och blod och andra färgämnen. Stämplarna är grafikens föregångare, de är tidiga högtryck. Från att stämpla med avbrutna kvistar, stenbitar och benknotor var inte steget långt till att karva in tecken som sedan kunde användas att stämpla med.Diamond Sutra av Wang Jie 868 e.Kr
Den första grafiska tekniken i vår mening är träsnittet. Det fanns säkert på 800-talet i Kina, förmodligen tidigare. Finns i vår del av världen från 1400-talet. En annan högtrycksteknik, nämligen boktryckarkonsten, brukar dateras till 1450. För övrigt är det ett intressant faktum att träsnitt, trästockar, har använts för att trycka pasta som ska stoppa infärgning på tyger som sedan ska batikfärgas - på så vis uppstår ett vitt mönster på det färgade tyget. Och batik-tekniker finns både i olika afrikanska länder och i Sydostasien. Träsnittet är en högtrycksteknik och det betyder helt enkelt att det som är högt trycker. Det som ska bli vitt i bilden är borttaget.

Bild: Bewick Trägravyr
Den första grafiska tekniken i vår mening är träsnittet. Det fanns säkert på 800-talet i Kina, förmodligen tidigare. Finns i vår del av världen från 1400-talet. En annan högtrycksteknik, nämligen boktryckarkonsten, brukar dateras till 1450. För övrigt är det ett intressant faktum att träsnitt, trästockar, har använts för att trycka pasta som ska stoppa infärgning på tyger som sedan ska batikfärgas - på så vis uppstår ett vitt mönster på det färgade tyget. Och batik-tekniker finns både i olika afrikanska länder och i Sydostasien. Träsnittet är en högtrycksteknik och det betyder helt enkelt att det som är högt trycker. Det som ska bli vitt i bilden är borttaget. Bild: Bewick Trägravyr
Precis som för alla andra konstnärliga tekniker är träsnittets historia från början intimt förbunden med vad vi med moderna ord skulle kalla ett kommersiellt utnyttjande. Tekniken användes för att mångfaldiga spelkort, och för att trycka helgonbilder. Länge var det så att två personer stod bakom ett träsnitt, dels den som ritade/målade bilden, dels den som skar ut den i stocken. Och - så småningom användes den nästan enbart för att reproducera andra bilder, så som vi idag kan fotografera av en målning, och på så sätt kan visa den på andra platser än där den hänger. Bilderna skurna i trästockar var lätta att trycka kombinerat med bokstavstyper. Lika viktigt som själva tekniken är möjligheten att trycka på papper, något som vi idag tycker är en självklarhet men som måste ha varit lika revolutionerande som dagens IT-teknik. Tänk er att alla böcker skulle göras på mödosamt bearbetade hudar, pergament. Pappret är också en kinesisk uppfinning, daterat till cirka år 100 e kr. Första pappersbruket här i Europa var italienska Fabriano, öppnat 1276, och de gör fortfarande papper för konstnärer och andra!

Bild: Røde Mor "Nej till EEC"
Precis som för alla andra konstnärliga tekniker är träsnittets historia från början intimt förbunden med vad vi med moderna ord skulle kalla ett kommersiellt utnyttjande. Tekniken användes för att mångfaldiga spelkort, och för att trycka helgonbilder.  Länge var det så att två personer stod bakom ett träsnitt, dels den som ritade/målade bilden, dels den som skar ut den i stocken. Och - så småningom användes den nästan enbart för att reproducera andra bilder, så som vi idag kan fotografera av en målning, och på så sätt kan visa den på andra platser än där den hänger. Bilderna skurna i trästockar var lätta att trycka kombinerat med bokstavstyper. Lika viktigt som själva tekniken är möjligheten att trycka på papper, något som vi idag tycker är en självklarhet men som måste ha varit lika revolutionerande som dagens IT-teknik. Tänk er att alla böcker skulle göras på mödosamt bearbetade hudar, pergament. Pappret är också en kinesisk uppfinning, daterat till cirka år 100 e kr. Första pappersbruket här i Europa var italienska Fabriano, öppnat 1276, och de gör fortfarande papper för konstnärer och andra!Bild: Røde Mor "Nej till EEC"
Så småningom blev högtrycket omodernt i kommersiell tryckning. Men som konstnärlig metod har det överlevt. Linoleumsnitt, träsnitt och trägravyr (xylografi) är olika exempel på högtryck. Enkelt uttryckt gör man en tryckform där det som är ”högt” trycker. Ur en linoleumplatta eller träplatta skär man bort det som ska bli vitt på bilden, medan det som är kvar, det ”höga” ska trycka färgen. För att ta bort det som inte ska trycka använder man knivar av olika slag, s k skärjärn, de kan antingen vara v-formade eller u-formade, eller ha en rak egg. Vid tryckning av högtryck kan man använda speciell högtrycksfärg (block printing colour), men får man inte tag på det kan man också använda litofärg. Färgen valsas ut på en slät skiva av t ex marmor eller glas. Den infärgade valsen rullas över linoleumsnittet flera gånger, gärna i olika riktningar, och innan varje övervalsning ska man ha färgat in den på nytt. Bilden kan sedan tryckas på två olika sätt: Antingen lägger man plattan med färgen upp på ett bord, och lägger ett tunt japan(ris)-papper ovanpå. Sedan tar man en vanlig matsked och gnuggar försiktigt över hela ytan tills all färg har tryckts av på pappret. Eller också lägger man plattan med färgen uppåt på tryckbädden i en press, och lägger sedan på ett papper, det kan vara ett koppartryckspapper t ex, eller ett tjockare japanpapper. Därefter vevar man alltsammans genom pressen och bilden trycks då av på pappret. Om man vill ta ett nytt tryck måste plattan färgas in på nytt.

Ulla Wennberg

Bild: Torsten Billman
Så småningom blev högtrycket omodernt i kommersiell tryckning. Men som konstnärlig metod har det  överlevt. Linoleumsnitt, träsnitt och trägravyr (xylografi) är olika exempel på högtryck. Enkelt uttryckt gör man en tryckform där det som är ”högt” trycker. Ur en linoleumplatta eller träplatta skär man bort det som ska bli vitt på bilden, medan det som är kvar, det ”höga” ska trycka färgen. För att ta bort det som inte ska trycka använder man knivar av olika slag, s k skärjärn, de kan antingen vara v-formade eller u-formade, eller ha en rak egg. Vid tryckning av högtryck kan man använda speciell högtrycksfärg (block printing colour), men får man inte tag på det kan man också använda litofärg. Färgen valsas ut på en slät skiva av t ex marmor eller glas. Den infärgade valsen rullas över linoleumsnittet flera gånger, gärna i olika riktningar, och innan varje övervalsning ska man ha färgat in den på nytt.   Bilden kan sedan tryckas på två olika sätt: Antingen lägger man plattan med färgen upp på ett bord, och lägger ett tunt japan(ris)-papper ovanpå. Sedan tar man en vanlig matsked och gnuggar försiktigt över hela ytan tills all färg har tryckts av på pappret. Eller också lägger man plattan med färgen uppåt på tryckbädden i en press, och lägger sedan på ett papper, det kan vara ett koppartryckspapper t ex, eller ett tjockare japanpapper. Därefter vevar man alltsammans genom pressen och bilden trycks då av på pappret. Om man vill ta ett nytt tryck måste plattan färgas in på nytt.  Ulla WennbergBild: Torsten Billman